PortrætterSlægten Reventlow:
Willum Frederik Treschow(1786 - 1869)
1786 - 1869
Andre slægter:
Margrethe Bild(1526 - 1571)
Slotte og Herregårde
Sandbjerg
Kilde: Sandbjerg Gods Historie - Grevskabet Reventlow - Sandbjerg
Sandbjerg Slot kan spores tilbage til 1500-tallet. Omkring år 1500 nævnes Sandbjerggaard første gang, og i 1564 overdrog Kong Frederik II en trediedel af den kongelige del af hertugdømmerne til sin bror Hertug Hans den Yngre (1545-1622), der således kom i besiddelse af Ærø, Als og Sundeved i hertugdømmet Slesvig.
Hertugen lod bygge den dæmning ud mod Alssund, som endnu findes. Herved blev en vig af sundet omdannet til Møllesøen. Hans vandmølle, hvis rester endnu kan ses, var i drift, til den brændte i 1916.
Ved Hertug Hans' død i 1622 tilfaldt Sandbjerg hans efterkommere af den sønderborgske linie. Da en af disse, Hertug Christian Adolf, i 1667 gik konkurs, overgik Sandbjerg til kronen. Godset blev få år efter, i 1673, solgt til amtmand – senere storkansler – Conrad Reventlow (1644-1708) i Haderslev. Han fik kongens tilladelse til at oprette et len af Sandbjerg og sine øvrige besiddelser i Sundeved, grevskabet Reventlow-Sandbjerg. Hertug Hans' Sandbjerg lå, hvor Sandbjerggaard nu ligger – på den anden side af Møllesøen. I 1788 lod Conrad Georg Reventlow opføre et palæ på pynten ud til Alssund. Bygmester var Christian August Bohlsmann fra Sønderborg. Forpagterboligen, der opførtes i 1783, indgår sammen med Palæet, de øvrige økonomibygninger og parken i et samlet anlæg mellem Møllesøen og Alssund – det nuværende Sandbjerg Gods.
Slægten Reventlow ejede Sandbjerg helt frem til 1930.
1787-88 gennemførte Conrad Georg Reventlow Sandbjerggårds udparcellering, hvorved 300 tdr. af hovmarken blev solgt til bønderne i 14 parceller. Husmændene fik godt 100 tdr., og resten, ca. 186 tdr.. Skovene og Møllesøen blev liggende som stamparcel under hovedgården. Den nuværende hovedbygning, Palæet, er opført fra 1787 til 1788 efter tegninger af Christian August Bohlsmann og fredet.
I årene fra 1864 til 1920 førte stedet en ret omskiftelig tilværelse som højskole, husholdningsskole og hestestutteri.
Ved lensafløsningen i 1924 overgik Sandbjerg til fri ejendom, og efter Christian-Einar Reventlows død i 1929 blev Sandbjerg solgt til den københavnske overretssagfører Knud Dahl og hans hustru, Ellen Dahl, født Dinesen. Ellen Dahls søster var Karen Blixen. Efter Knud Dahls død åbnede hun Sandbjerg for kulturpersonligheder og videnskabsmænd, og i 1954 skænkede hun godset til Aarhus Universitet. Ved hendes død i 1959 overtog universitetet den fulde dispositionsret over Sandbjerg Gods.
Heraldik
Conrad Reventlow
Ridder af Elefanten
Symbolum: A Deo et Rege
Kilde: Elefantordenens Våbenbog tome 1, side 43, Ordenskapitlet
Gravsten og epitafier
Lilli, Julia og Margrethe Reventlow
|
|
| |
 1100 -
|
Search using:
|
1085 -
| Fødsel |
1085 |
| |
| Far |
Knud 2 (Den Hellige), Konge af Danmark f. ca. 1043 |
| Mor |
Edel Robertsdatter f. ca. 1065, Flandern, Belgien |
| Gift |
ca. 1070 |
| |
| Familie |
Folke Ingevaldeson f. 1100 |
| Børn |
| + | 1. Bengt Snivel Folkesson |
|
| |
| |
| Far |
Folke Ingevaldeson f. 1100 |
| Mor |
Inger Knudsdatter, Prinsesse af Danmark f. 1085 |
| |
| Familie |
Sigrid Lakman |
| Børn |
|
| |
-
| Navn |
Folke Ingevaldeson |
| Kælenavn |
den tjocke |
| Køn |
Mand |
| Fødsel |
1100 |
| Notater |
Folkungaätten sägs härstamma från Folke den tjocke.
Folkungaätten, medeltida stormannaätt, av vilken endast ett fåtal medlemmar tillhörde folkungarnas parti. Ätten konstruerades i efterhand av bl.a. Olaus Petri, och dit fördes medlemmar ur vitt skildasläkter.
Ätten sägs härstamma från Folke den tjocke (1100-talet), vars mytiske farfar skulle ha varit Folke Filbyter. Bland medlemmarna märks jarlen Birger Brosa (död 1202), vars son Filip Birgersson (död 1200) blev jarl i Norge. Birger Brosa sägs också ha haft sonen Folke Jarl, ledare för folkungapartiet, samt bröderna Karl Jarl (död 1220) och Magnus Månesköld. Den sistnämnde hade flera framstående söner,bl.a. Birger Jarl. Dennes son Valdemar valdes till svensk kung 1250, och genom brodern Magnus Ladulås, dennes son Birger Magnusson och sonson Magnus Eriksson stannade tronen inom ätten till 1364.
Det mest använda Folkungavapnet var ett lejon över tre bjälkar, som nu ingår i Sveriges riksvapen.
______________
Folke den Tjocke eller Digre var Folkunga-ættens stamfar. Han synes sikkert å stamme fra Östergötland hvor Bjällbo gård allerede i det 12. århundre er knyttet til Magnus Minneskjölds navn.
Han nevnes i fortegnelser fra 1400-tallet hvor det oppgis at hans far het Ingevald som var sønnen til Folke Filbyter.
Han nevnes også av Saxo som (den mest høybårne mann i Sverige) gift med den danske kongen Knut den Helliges datter Ingegerd ().
Saxo oppgir også at Folke var farfar til jarlen Birger (Brosa), som levde samtidig med Saxo. Videre oppgir Saxo at Folke, i tillegg til sønnen Bengt, hadde sønnen Knut.
______________
[2002-07-27 02:00]
Bjälborådet söker sponsorer till gravöppning
Han vill DNA-testa Folke den tjocke
Bjälbo
Folke den tjocke kan ligga begravd vid den gamla stavkyrkan i Bjälbo. Bjälborådets ordförande Rolf Båvius vill nu öppna graven för att jämföra med DNA från Birger Jarls kvarlevor i Varnhems klosterkyrka.
Det var vid en arkeologisk undersökning 1982, ungefär 100 meter norr om den nuvarande kyrkan, som man upptäckte en ännu äldre kyrka av trä. Framför koret hittades en grav med runinristad täckhäll. Rolf Båvius tror att det kan vara Bjälboättens huvudman Folke den tjockes grav.
Misstanken om att det skulle finnas en ännu äldre kyrka väcktes då sockenstallet skulle byggas 1914. Man fann då två gravar, två så kallade Eskilstunakistor, norr om den nuvarande kyrkan. Men områdetblev aldrig utgrävt.
-- Eftersom inga människor begravdes norr om en kyrka måste det därför ha legat en ännu äldre kyrka på området. Gamla kartor från 1600-talet visar att den dåvarande kyrkogården omgärdades av en 180 meter lång och 60 meter bred mur, säger han.
Kalkat golv
Vid de arkeologiska utgrävningarna 1982 fann man ett kor på tre gånger tre meter och golvet var kalkat, likadant som i den nyare kyrkan som byggdes på 1100-talet.
-- Det gjordes inte på 1000-talet, vilket tyder på att man ville bevara koret. Och framför koret låg denna patronatsgrav. Kisthällen var 1,80 meter lång. Man hade förresten återvinning redan då, det var en gammal runsten som man hackat bort runorna på, berättar Rolf Båvius.
Han vill nu jämföra DNA från Birger Jarls kvarlevor i Varnhems klosterkyrka, vars grav nyligen öppnades, med det skelett som ligger begravt i Bjälbo för att fastställa ett eventuellt släktskap.
En pengafråga
-- Det är också en pengafråga och vi vill få sponsorer till en utgrävning för att få en DNA-analys. Kanske kan utgrävningen komma igång redan till våren. Intresset för vår historia ligger på topp nu,säger han.
Även Varnhem är intresserat. Rolf Båvius har varit i kontakt med Skaraborgs länsmuseum.
-- Vi har diskuterat ett visst samarbete, men har inte kommit så långt ännu, säger han.
Fram till dess en gravöppning kan ske ska en informationstavla sättas upp på sockenstallets långsida, några meter från graven.
Fotnot: Historiker är överens om att Folke den tjocke var Bjälboättens förste kände medlem, Bengt Folkessons far. Birger Jarl föddes i Bjälbo i början av 1200-talet och ligger begravd i Varnhems klosterkyrka i Västergötland tillsammans med sin andra hustru Metchild och sonen Erik.
|
| Person-ID |
I21884 |
Reventlow | Ancestor to Christian Ditlev Reventlow |
| Sidst ændret |
25 jan. 2015 |
| |